Förkylt
Idag vaknade jag till liv vid fyra på eftermiddan.
Hade öppnat ett öga tidigare men huvet och kroppen var inte i synk alls.
Febrig och förkyld.
Detta är vad jag gör just nu:
Detta är vad jag gjorde igår:
Ville inte åka hem alls, ville bara stanna i skogen... skulle behöva det tror jag. Tänk en sån skräckblandad förtjusning, mest skräck, jag kände för skogen när jag var liten och nu är det bara trygghet och ro i själen jag känner där.
Kvällen blev inte bra.
Visst hade vi trevligt först men för varje timme som gick sjönk jag lägre.
Kanske för att jag var febrig redan, kanske för att ibland tar det stopp.
Jag behöver vara ledig och fri men jag sitter fast i mitt eget lilla ratrace.
Pluggajobbapluggajobbapluggajobbajobbajobbajobbajobbajobba.
Och ensamheten emellan.
Fy fan vad jag känner mig ensam emellanåt.
Saknar att vara många som vi var hemma när jag växte upp.
Att alltid ha någon att prata med, diskutera med, äta med och bara vara tyst tillsammans med.
Vald ensamhet är skönt men när man inte väljer är det inte lika roligt.
Det slarvas med både det ena och det andra när ens eget sällskap inte är nog.
Men som vanligt så finns det mycket att vara glad åt.
Såklart, jag är ju positiv av naturen.
Fina, fina människor i min närhet.
Roliga saker som händer fina vänner.
Värme.
Sol.
Kärlek.
Plugg.
Inspiration.
Glädje.
Fina, fina dagar.
Pepp och positivitet.
Vissa människor ger mig glädje i maggropen och enorm inspiration.
Det gör livet värt att leva.
överdoserad
Har blivit serverad en övermäktig dos av elände på senaste tiden
särskilt idag
har sett Darwins mardröm idag i skolan
har sett den förut men det skadar inte att se den igen
om ens ett uns av eländet den visar är verklighet för någon så är det för mycket
Nu ska jag ta en kort paus från världen
orkar inte prata med någon
orkar inte se ett enda nyhetsinlägg
inte läsa något
varken strunt eller allvar
Samla krafter
för att tänka ordentligt
Ses om ett tag
särskilt idag
har sett Darwins mardröm idag i skolan
har sett den förut men det skadar inte att se den igen
om ens ett uns av eländet den visar är verklighet för någon så är det för mycket
Nu ska jag ta en kort paus från världen
orkar inte prata med någon
orkar inte se ett enda nyhetsinlägg
inte läsa något
varken strunt eller allvar
Samla krafter
för att tänka ordentligt
Ses om ett tag
music makes me do it del tre
Jag borde förklara lite närmre vad det är som gör att jag är så eld och lågor över Holly Golightly.
Hon kan skriva texter som lika gärna handlar om domestic violence, svartsjuka och incest som andlöst vacker kärlek.
Det finns mycket att upptäcka i musiken också och det är det jag gillar.
Helheten. Och den där svarta humorn.
Låtar som innehåller textrader som:
"you can't buy a gun when you're crying"
eller
"got me drunk on whiskey, drunk on wine
the lord don't like it
but the devil don't mind
ain't nobody gonna love me like the devil do"
och kärlekslåtar som denna:
"My Love, my love is a mountain side
So firm, so firm it can comb the tide
My love for you is a mountain side
Stand so firm it can comb the tide
That's why my love, my love is a mountain side
My love, my love is an ocean's roll
So strong, so strong that I can't let you go
My love for you is an ocean's roll
Grows so long that I can't let you go
That's why my love, my love is an ocean's roll
My love is longer than forever
Endless as the march of time
99 years after never
In my heart you'll still be mine
Cause my love, my love is a deep blue sea
So deep, so deep that I'll never be free
My love for you is a deep blue sea
Grown so strong that I'll never be free
That's why my love, my love is a deep blue sea"
Upptäck själv på:
www.myspace.com/hollygolightlymusic
Nu ska jag gå och lyssna på en statsvetare som ska berätta hur världen fungerar.
Eller åtminstone politiken.
Det känns tryggt.
Tur att det finns någon som vet.
Ha.
Hon kan skriva texter som lika gärna handlar om domestic violence, svartsjuka och incest som andlöst vacker kärlek.
Det finns mycket att upptäcka i musiken också och det är det jag gillar.
Helheten. Och den där svarta humorn.
Låtar som innehåller textrader som:
"you can't buy a gun when you're crying"
eller
"got me drunk on whiskey, drunk on wine
the lord don't like it
but the devil don't mind
ain't nobody gonna love me like the devil do"
och kärlekslåtar som denna:
"My Love, my love is a mountain side
So firm, so firm it can comb the tide
My love for you is a mountain side
Stand so firm it can comb the tide
That's why my love, my love is a mountain side
My love, my love is an ocean's roll
So strong, so strong that I can't let you go
My love for you is an ocean's roll
Grows so long that I can't let you go
That's why my love, my love is an ocean's roll
My love is longer than forever
Endless as the march of time
99 years after never
In my heart you'll still be mine
Cause my love, my love is a deep blue sea
So deep, so deep that I'll never be free
My love for you is a deep blue sea
Grown so strong that I'll never be free
That's why my love, my love is a deep blue sea"
Upptäck själv på:
www.myspace.com/hollygolightlymusic
Nu ska jag gå och lyssna på en statsvetare som ska berätta hur världen fungerar.
Eller åtminstone politiken.
Det känns tryggt.
Tur att det finns någon som vet.
Ha.
music makes me do it parte dos
Jag är kär
i
Holly Golightly
och
Lawyer Dave från the Brokeoffs
Hon presenterade en låt såhär:
"This song is about an imaginary friend of Daves,
I've never met the bloke"
sen drog de loss i Jesus don't love me no more.
Han skriver såhär på the Brokeoffs hemsida:
"I forgot to water the website whilst out on tour and it died as a result. I have been force feeding it corn dogs and bourbon since returning and it seems to be getting better now. My apologies."
Humor är fint.
Dessutom är det ju något djupt sexigt med människor som faktiskt kan spela gitarr.
Vilken bra konsert det var!
Jag vill se dem igen... nu.
Men...nu ska jag sova och drömma om gitarrspelande.
Hm.
music makes me do it
Ska lyssna på Holly Golightly och the Broke offs ikväll.
Lycka!
constant over stimulation numbs me (igen)
ibland blir jag så jävla trött på mig själv att jag inte överhuvudtaget förstår att någon annan vill ens vara i min närhet
om jag kunde skulle jag ta paus från mig ett tag
Busy Backson
Femtielva bollar i luften.
Så kan man sammanfatta mitt liv i maj.
Två tentor, en uppsats, tre jobb.
Well.
Solen, åh, solen.
Ska till Kallis för andra gången denna veckan, känns lyxigt.
Har hunnit med att hänga på den där balkongen i måndags.
Väldigt blandade känslor.
Hemma hos familjen i Vintrie i tisdags, det var underbart mysigt!
Jag är verkligen lyckligt lottad som har dem... så fina!
Onsdag gick jag ut och drack öl med grannarna och Måns.
Hade varken tid eller råd egentligen men ibland behöver man bara...
Stackars Måns får lyssna på allt mitt gnäll och min förvirring numera, tur att han har sånt tålamod.
Stort stöd.
Torsdag jobb på Debaser, mysigt men lite att göra så jag fick sluta tidigt, så skönt.
Idag ska det pluggas, minst fyra kapitel ska avverkas innan jobb på Wallmans.
Ska ta boken å cykla till Kallis, jaaaaaaaa.
Imorgon är det fairtrade festival på Humanitetens hus.
Häng hela dagen, Pulejam ska spela, Deng deng dj:a.
Sen ska jag ha lite folk hemma och sen är det smutsiga södern hide out som gäller.
Mysfrukost och lite städning på agendan nu.
No rest for tha wicked.
Mordiskt humör
Död åt den jävel som inte bara hade den ovanligt dåliga smaken att sno min tvättid utan även slet ner lappen där jag snällt och vänligt skrivit att jag inte skulle börja tvätta förrän fem.
Den sket han i å hakade på sitt hänglås på tvättstugan.
Stryk ska han ha.
Nu måste jag tvätta inatt.
Förbannelse.
Förbannelse också åt de dumma gäss av båda könen i min kurs som inte kan tänka själv.
Kritiskt tänkande har de inte hört talats om.
En fällde denna klassiska kommentaren idag:
"amen orka sitta här å lösa vaaarldsproblemen"
Men din jävla jubelidiot.
Sitt inte där och ta plats från nån annan som är intresserad.
Jag blir så jävla arg!
Idiotier vart man än lånar sitt öra.
Tur att jag har p3 hiphop i örat nu då för att hålla mig sällskap och göra mig på bättre humör.
Jason och Amato har idag sällskap av Jennie Bergendahl.
Hysteriskt roligt.
Hysteriskt!
Jag skrattar så jag får magkramp.
Och tänka sig vad distraherande det kan vara med musik och vibbiga människor.
Inte en enda annan tanke i huvudet inser jag plötsligt.
Life is a beautiful thing
Ibland är måndagar bra dagar
eller kvällar kanske
Nuff said
Filosoferar
När jag går igenom min blogg och läser vad jag skrivit känner jag att det är mycket argt, trött och ledset.
Inte så konstigt egentligen.
Det är ju då man behöver skriva av sig.
När man är glad är man ju upptagen med att vara just glad...
Dagarna som kommer och går nu är spännande.
Det händer mycket.
Roligt.
Ledsamt.
Frustrerande.
Intressant.
Utmattande.
Tankeväckande.
Inspirerande.
Jag funderar mycket över relationer ikväll.
Ser flera mer eller mindre avskräckande exempel runt mig, ledsen att behöva säga det men så är det.
De är säkert lyckliga med hur de har det men jag hade aldrig klarat av att ha det så.
Hur jag skulle vilja ha det vet jag inte men nu vet jag i alla fall hur jag inte vill ha det.
Jag har blivit så sårad att jag märker att det påverkar mig, fortfarande.
Tillit är så svårt, fortfarande.
Det är så svårt att lita på att någon faktiskt menar det den säger,
att inte tolka in mellan raderna i saker någon gör.
Svårt att inte döma nya människor efter gamla människors synder.
Jag tycker faktiskt om att vara singel, detta stötta och nötta ord.
Framför allt tycker jag om friheten att komma och gå som jag vill.
Att inte vaktas av en svartsjuk partner som ifrågasätter allt man gör.
Att inte sitta hemma i soffan och undra var fan ens sambo är egentligen, eftersom han jämt ljuger.
Man lär sig saker av varje relation.
Så vill jag aldrig ha det igen, ALDRIG.
Men det är klart att jag också undrar emellanåt.
Det är förvånansvärt lätt att plötsligt finna sig i ett negativt tankemönster av "vadärdetegentligenförfelpåmig"-typen.
Men jag vägrar.
Kämpar emot.
Vafan, det handlar inte om att det ska finnas någon därute för mig.
Någon kan man hitta vilken kväll i veckan som helst, bara man vill.
Och tro mig, det vill man inte.
Inte jag i alla fall.
Kräsen som jag är när det verkligen gäller.
Veckan som gått har varit som en motorväg.
Det har gått i 180 knyck.
En salig blandning av måsten och sånt som man inte hinner med.
Dessutom känslomässigt uttröttande.
Saker som händer i vänkretsen.
Saker som hotar att slita hjärtat ur bröstet på en.
Men också saker som är så vackra att ryggraden krusar sig.
Och fortfarande det där som jag skulle vilja att det finns tid för.
Den där personen som jag vill... hm... se mer av.
Nyfikenheten finns fortfarande där men jag är lite rädd att tiden naggar den i kanten.
Just nu skulle jag vilja ha tid att åka till landet.
Skulle vilja sitta rakt upp och ner i en sanddyn på Sandhammaren med benen i kors och bara meditera.
Fast jag nöjer mig med Kallis.
Jag har börjat se mina tankar som mucklorna i Pettson och Findus.
Så när jag mediterar, yogar eller bara behöver slappna av kan jag stoppa ner mina tjattrande tanke-mucklor i en imaginär låda, be dem hålla sig lugna en stund och lägga på locket.
Visualisering rockar fett kan jag tala om.
Man kan allt man vill, bara man vill det tillräckligt mycket tror jag.
Fick höra i veckan att jag är godtrogen men realistisk, det har jag funderat mycket på.
Är det inte motsägelsefullt?
Fast det är en poäng, klart jag vill, och väljer att, tro gott om människor.
Särskilt människor som jag blir lite förälskad i.
Förälskad går snabbt men kär, det är något annat det.
Har känt mig hård i orden denna veckan.
Jag är inte hård, bara lite cynisk.
Om ni bara visste hur mycket kärlek jag har inuti för alla er som finns i mitt liv på ett eller annat sätt.
Jag tänker på er när jag är ensam, gråter en skvätt för vissa, ler ohejdat åt andra.
Blessad som har er i mitt liv.
Finaste!
jo, jag lever...
Tänkte bara kika in och berätta att jag lever
om det är någon som undrar =)
Det är bara mycket nu, ovanligt eller hur?
Har inte riktigt hunnit med att tänka på bloggen.
Jag ser det som ett ganska gott tecken på ett sätt
men dåligt på andra
jag behöver en paus faktiskt
det har blivit lite mycket...
Jag slår till bromsen...eh... imorgon... jag lovar.
(när det ringer på en tisdag däremot, då ler man hela dan visar det sig)
uppgiven
Uppdateringar på alla fronter utlovas
men idag har jag sån måndagsångest att jag håller på att krypa ur mitt eget skinn
världen går under varje måndag
allt är fel
panik
ångest
dåligt självförtroende
hela konkarrongen
kanske inte varje måndag
men ofta nog för att jag inte ska vara road
nya tag imorgon
igen
och nej, när telefonen ringer är det inte den jag vill.
Inte på en måndag.
Inte alls.
trillade i smilgropen
Följande formulering på Sydsvenskans kultursidor värmde ett litet språknördshjärta:
"Tacksamt övertog aktivisterna leninismens ideér om eliternas plikt att väcka de sovande arbetarmassorna. Tyvärr visade sig massorna komplett ointresserade av att låta sig väckas, och i frustrationen grävde revolutionärerna allt djupare i de kommunistiska idétraditionerna för att finna förklaringar till att teori och verklighet inte stämde överrens."
Underbart.
Nu pekar mina mungipor uppåt igen...
en liten suck i själen
Solen strålar utanför fönstret
har lite svårt att ta mig ur sängen
Hade det regnat hade jag stannat kvar i sängen hela dan
som i Bo Kasper-låten
Minnen som jagade mig i sömnen
hänger kvar
kanske funkar det med dem som med troll
om de kommer ut i solen spricker de och försvinner
jag har en liten suck i själen idag
för alla mönster som upprepas
för alla lögner
och osanningar som människor far med
tänk så skönt det skulle vara om alla visade varandra
så mycket respekt att de inte ljög
att stå rak i ryggen
titta din vän i ögonen
och tala sanning
kräver mod
en längtan inuti
en längtan långt bort
en längtan närmre
bitten by the travelbug
för länge sen
jag har stannat för länge
overstayed my own welcome
mitt möllan har krympt
för många ögon som ser
för många röster som snackar
sluta lägga er i
jag hittar ofta människor som väcker min nyfikenhet
men sällan människor som är värda en närmare granskning
mycket är yta
mycket är kärlek
också
softa dagar
men jag är rastlös
inuti mig trummar någon med fingrarna
hela dagarna
dags att hoppa på cykeln
å ge mig på jakt efter glädjen
tillfälligt bortsprungen
som den är
Skräpromantik och pisksynth
Hahaha, måste bara börja detta inlägget med att berätta att min kusinvitamin och jag kom på en alldeles egen lösning på varför vi är så osedvanligt kloka människor som förstår hur världen fungerar...
När vi var tonåringar läste vi oanade mängder Barbara Cartland-böcker och lyssnade en hel del på DEVO.
Vår, givetsvis helt vetenskapliga, slutsats var såklart att det är därför vi vet precis hur allt är och de flesta andra fattar inget.
Jag menar, böcker som innehåller följande minnesvärda citat måste ju forma en:
"hennes ögon var gröna med guldgula stänk, som en solig dag på floden"
Det ni, det går inte av för hackor alltså.
Kusinvitaminen påminde mig om att det icke att förglömma också var så i böckerna att de kunde komma av en blick, darra som ett asplöv och sluta andas vid stora känslostormar.
Drama.
Varför vi snöade in oss på detta finns det nog ingen riktigt bra förklaring på.
Annars läste vi Fantomen, Buster och 91:an.
Å Min häst såklart.
Starlet.
baksidan på mjölkkartongen, allt som gick att läsa tror jag vi läste.
Och fortfarande gör.
Förra veckan var som sagt sinnessjuk.
Måndag Method Man och Redman på Vega.
Jag fick en vattenflaska i skallen som Redman slängde från scenen.
MF vad ont det gjorde.
Konserten var i övrigt fet!
Tisdag... hm... skola heeela dagen.
Råkade bli en any given tuesday.
My lord.
Var hemma tidigt på morgonen.
Onsdag plugg i ett visst kollektiv.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det där mer än att jag visade prov på en imponerande viljestyrka som verkligen pluggade.
Det var mysigt.
Torsdag hade jag Kallisdejt med Sara.
Vi åt frukost på Lilla kafferosteriet, bastade, badade, löste världsproblemen.
Lunch på Kallis.
Fredag jobb på Wallmans.
Visst drama i känslorna gjorde att jag mötte upp Måns och Mårten på Debaser.
Sen KB.
Sen Mission.
Hem tidigt på morgonen, igen.
Va hände? Little miss drama. Inte likt mig på något sätt.
Måns läste lagen för mig och visade att han är en vän på rikigt.
Finaste Måns!
Jag behövde höra det, tro mig.
Lördag var jag och fikade med Britta, Ola, Malte och Karla.
Vi fyllde dammen på Gustav med grus, funderade på att kasta flygplan i plast från översta våningen på Hansa och hade allmänt mysigt =)
Oj vad jag hade saknat att umgås med dem kände jag...
Sen var det inflyttningsfest hos Jennie och Luckan i tjusig ny lägenhet i ett område där det enligt vissa bara bor
"juggar och pensionärer"
(observera att uttalandet gjordes med mkt kärlek)
Åh vilken rolig fest!
Sen gick jag till the Rumble när jag borde gått hem.
Up to no good.
På söndagen kom mamma å BP Lasse med min fina soffa som jag fått av dem.
Stilig blå plysch, rena 70-talslinjer.
Stenhård.
I'm lovin it!
Hängde i parken å på Metro med gänget mest hela dan.
Såg Busdriver på Inkonst på kvällen, grymt bra!
Men är det konstigt att jag inte hunnit med en viss människa som jag är så förbannat nyfiken på och vill se mer av?
Här går jag och tänker att han inte har tid men jag ser inga luckor i mitt schema precis.
Mycket snack, lite hockey... det måste ju ändra sig.
Helst nunununununu.
Jag är inte världsbäst på tålamod, fast jag försöker faktiskt.
Jo, jag gör verkligen det, jag lovar.
Sluta skratta.
Jag gör't.
constant over stimulation numbs me but I wouldn't want it any other way
Jag har en Toolrevival i mitt hem.
De som har åkt i min gröna bubbla har antagligen också hört Tool
Alla lär inte ha uppskattat det.
Med tanke på att Aenima var den enda kassett jag hade i bilen när radion inte funkade... haha
(ja, tänka sig...måste jag fått, eller möjligen snott av Doug, han älskade ju kassettband passionerat) .
Hjärntvätt.
Shiiit vad de är grymma!
Minnen (nåja) från konserten på ... Astoria i London tror jag väl att det måste varit.
1997 tror jag väl, mycket skumma saker på g då, det blir inte nåt man berättar för eventuella barnbarn tror jag.
Den konserten var nåt av det mest bizarra och samtidigt underbara jag nånsin hört och sett.
Jag vill minnas att vi alla var av med våra tröjor när konserten var slut.
Det var sinnessjukt varmt därinne.
Inte varje dag man måste gå hem i centrala London iförd jeans och BH.
Misbehavin with style indeed.
Scott, Ollie, Doug... hm, kanske Maria? Minns inte exakt, det var ju ett tag sen.
Good times.
statistik
Statistik är ju, som alla vet, ett av de mer tillförlitliga verktyg man kan använda sig av.
Jag har sett på statistiken härinne att antalet som läser min blogg har ökat... vem är det som läser?
Jag blir ju galen av nyfikenhet, lite grann som när folk ringer från skyddat nummer.
Alla jag känner som har skyddat nummer har nån gång åkt på en verbalt däng för att de inte har vett att berätta att de är de som ringt. Hehe.
Denna veckan är sinnessjuk.
På riktigt.
Och just nu väntar jag bara på att maten ska bli klar, annars hade jag inte ens hunnit sitta här.
Fan.
Jag som älskar att ha många bollar i luften känner just nu att jag skull önska mig mer tid att bara pilla i naveln och fundera lite.
Och utforska saker lite närmre hade ju inte heller varit fel.
All in good time kanske
men shit vad många måsten det blev helt plötsligt.
fascinerande övningar i tålamod.
HAHAHA
Gomorron denna strålande söndag
Ser att jag, i mitt öliga tillstånd, inte skrev nåt vidare om rubriken på förra inlägget.
Det kan man ju tolka som man vill (extra roligt)
men vad jag egentligen tänkte lägga till var att jag tankat hem (ja, fy så hemsk jag är) en massa låtar med Ween.
Det bandet blir jag inte riktigt klok på... en salig blandning av stilar med en hel del galna texter.
Jag gillar det...
fast nu kom jag på att just den låten kanske inte alls är Ween.
Hahahahahahahahahaha, förvirringen är total.
Men musiken är göttig.
Och rubriken får stå kvar eftersom det blev så galet roligt på så många sätt...
Nu är jag vaken alldeles för tidigt igen.
Solen väcker mig genom att nynna en liten hundlåt och se sådär somrigt inbjudande ut.
Baby I'm a mountain man
Vet ni,
varje gång jag fått frågan idag, den där gamla, fina om hur läget är,
har jag svarat strålande, mycket bra och fantastiskt.
För så är det.
Ännu mer bekräftat nu,
efter ett oväntat eldprov
på smutsiga söderns tak.
Snöiga tankar alldeles just nu
sent på natten
men icke desto mindre
Det har varit en omtumlande dag
förändringar för finaste vänner
av det smärtsamma slaget
åh, stackars fina vännen som är så underbar och kämpar så hårt
för det hon verkligen vill tro på
och så sviken
fy fan för människor som uttnyttjar någons kärlek
och trampar på dem
fast för mig har det varit en fin dag också
jag är fascinerad
lycklig
helt enkelt
Ett beroende.
Jag har varit på Kallis idag!
Åh, vad jag älskar det stället... jag blir lugn som en filbunke av att gå på plankorna där.
Känna doften av havet, svettas i bastun och tappa andan i vattnet.
Sju grader är inte såå kallt ändå.
Har kommit till insikter.
Ju längre bort, mentalt, jag är från musiken, träningen och familjen, desto sämre mår jag.
Fast oftast är det så att jag glider från dessa livsnödvändiga saker när jag mår dåligt.
Det första varningstecknet borde egentligen vara när jag slutar lyssna på musik.
Musiken är min ryggrad, min lycka, mitt syre.
Det har den alltid varit.
Ett av mina tidigaste minnen är min äldre bröders musik.
Led Zeppelin, Bob Marley.
Tänker att det måste känneteckna riktigt bra musik att man lyssnar på den hela livet utan att tröttna en sekund.
Visst, jag spelar inget själv men det måste man ju inte för att älska passionerat.
Sjunger gör jag ju.
Fast numer bara i sällskap med människor som jag verkligen gillar.
Nån dag ska jag göra en lista (fan vad jag gillar listor alltså) på all musik jag lyssnar på.
Har funderat på det ett par dagar nu, det är ju en del.
Hur definierar man min musiksmak egentligen?