Längtan och vårtecken
Jag längtar till landet.
Varje vår e jag ute och spanar efter vårtecken... även om jag älskar sommaren är våren min favoritårstid.
De där dagarna går jag och längtar, tittar på knopparna på buskar och träd, kollar in alla blommor.
Alldeles fylld av förväntan och längtan efter värmen.
Då är det som bäst, sen går det så fort.
Man blinkar och sen är sommaren förbi i en virvel av jobb, fest, strand, sol, vågor, skate och sand.
Längtar efter parkhänget
Längtar till Kallis.
Men mest längtar jag ut på landet.
Till Österlen.
Ales stenar.
Kivik.
Forsakar.
Lönhult.
Påsk hos mamma men inte påskrundan (hu)
Att bara sitta på en vit, vidsträckt sandstrand, alldeles ensam, dricka te och tänka.
Försvinna in i en bra bok i solen.
Bli alldeles genomblöt i vårregnet.
Det drar i själen.
Jag saknar Falkenberg, sandskog och tallar.
Vårtecken nummer ett:
Igårkväll var det lite nostalgiskt häng på Vinylbaren:
S.P.O.C.K fyllde 20 år.
Tänka sig... det betyder att det var 17 år sen jag var sådär tonårsstjärnögd vid blotta tanken på
Alexander Hofman.
Det är galet att tänka sig.
Men man minns känslan oväntat starkt när man både träffar honom och hör musiken på samma kväll =)
Hade inte gått dit om inte goa jobbarkompisarna Jonas, Johan, Matti och Pierre varit där.
Roligt hade vi.
Sonia stackarn tvingades att lyssna på synth. Men hon var glad ändå =)
Kommentarer:
Postat av: Sabina
Jag saknar oxå.. Jag saknar DIG!!
Många Kramar o All Kärlek
:)
Trackback