greta

Trillade i en trappa förra helgen och slog i svanskotan rejält, det gör ont så jag vill gråta.. fortfarande. Gissar att jag fått en spricka, det är knappt lönt att åka och kolla det för oavsett kan man inte göra något åt det. Förutom att vila och vem har tid med det?

Jobbar denna helgen, har roddat baren själv i torsdags, igår och gissningsvis även idag... undrar hur många kilon man lyfter? Så nu kan jag inte sitta alls, bara stå eller ligga. Bådar gott inför slutpluggandet inför tentan. Oder nicht.

Annars sorterar jag bland folk jag trodde var mina vänner. Vissa har visat sin rätta färg och den är inte attraktiv. Som ni förstått av mina tidigare bloggar handlar det om lögner. Något som jag har extremt svårt för, vilket ni också förstått gissar jag. Jag gör mitt allra bästa för att visa förståelse och empati men det blir svårt när folk inte kan titta mig i ögonen ens. Jag är ju inte gjord av stål så det är klart att det gör ont.

Har fått höra av mina käraste vänner på senaste tiden att jag är FÖR snäll. Ganska galet egentligen att tänka sig att man kan vara för snäll...borde det inte vara positivt att vara snäll? Jag förstår vad de menar, de tycker att jag blir utnyttjad. Jag vet inte vad jag tycker.
Om man gör saker av kärlek och med kärlek borde det rimligtsvis vara positivt men om man får lite tillbaka så kan det kännas märkligt, helt klart. Å andra sidan kan jag känna att motivet till att man gör saker blir lite mindre charmigt om man hela tiden förväntar sig saker med det man gör.
Det enda jag vet är att ju mer jag vet desto mer förvirrad känner jag mig.

Nu ska jag hoppa i duschen och förbereda mig mentalt för en hektisk kväll på jobbet...

Förresten... en grej som gjorde mig så glad var i torsdags när vi var ute en sväng på Bodoni... tre olika människor jag känner kom fram till mig, oberoende av varandra, och sa att de tycker att det är så roligt att träffa mig för att jag alltid är så glad. Jag blev jätteglad av att höra det. För även om det gör ont på insidan så finns det ju massor att vara glad över också =)

Sen fick jag något slags förvirrad kärleksförklaring också. Det var inte så bra. Varför röra upp saker som man inte kan göra något åt? Mannen ifråga befinner sig i en situation som gör att han verkligen inte borde säga till mig att han har känslor för mig. Jag sa bara att om du varit singel och i en annan sits hade vi kunnat ha denna disskusionen men det kan vi inte nu. Puh. Kunde han ju tänkt på när vi träffades förut. Kan man tycka.

Oj, dags att snyta sig, leta upp skorna och sprinta iväg.

Kärlek
Speedy Gonzales

Åh vad trött jag är på folk som ljuger!
Så jävla svårt kan det väl ändå inte vara att hålla sig till det som är sant.
Ibland krävs det mod, visst, ibland måste man kanske komma med en vit lögn för att spara någons känslor, visst.
Men kom igen!
Stå upp för det du gör för fan.
Om man får en ärlig fråga är det minsta man kan göra att ge ett ärligt svar.
Punkt.

It's in that pathetic attempt to make odd ends even

in the gap between intellectual conversations and unspoken words

it's when your buddha smashes to the floor

and crumbles into a thousand unmendable pieces

that you finally realize

that it's time to let go

like he did a long time ago

Jag lever och andas, tänkte bara säga det. 

Kan ju konstatera att jag har varit vaken helt åt helvete för tidigt idag. 

Vi hade väldigt storslagna planer för att komma igång med träningen idag... Jennie och jag hade bokat in oss på ett yogapass. Inte vilket yogapass som helst utan ett som började 07.00. Jamenvisst, lika bra att rivstarta direkt. 

Idag har jag 45 minuter i skolan. Vi ska lära oss hur man söker information på biblioteket. Känns lönt för mig som gått journalistlinjen. Eller inte.

Holy makaroni vilket VM i helgen. Hade folk hemma till söndag kväll. Men roligt hade jag och alla andra också hoppas jag.
En övernattande vän har jag också, skönt.

Jag måste vänja mig av med att ha dig i närheten...
det visar sig att det är svårt.
Jag saknar ditt sällskap,
det är alldeles tyst här på natten utan dina andetag.
Fortfarande undrar jag vad det var som hände?
Det är så typiskt mig,
när poletten trillar på plats i min skalle har du redan tröttnat.
Story of my life.

Uppstyrd tillvaro... nja... men jag andas redan på ett annat sätt.