Som en frusen fiskpinne

Idag har jag varit ute och räknat lastbilar. Eller rättare sagt tung trafik, över 3,5 ton. Jomenvisst. 
Miljöstudenter är en bra målgrupp när det gäller forskning på miljözoner helt klart. 
Jag klagar inte på betalningen, 450 spänn för två timmars stelfrusna tår kan jag leva med =)
Sms:ade Higge, som jobbar på en bilfirma tvärs över gatan där jag stod för att beklaga mig och han var så snäll att han kom ut med varm choklad åt mig. Den räddade förmodligen mitt liv. 
Inte för att jag känner mig dramatisk på något sätt =)

Känner mig rastlös. 
Måste hitta fler saker att fylla mina tankar med... det räcker inte med plugg och jobb. 
Vill inte festa mer heller, det har blivit rutin, samma, samma. 
Same, same and no different. 
Oi with the poodles already. 
Vill ha nya perspektiv på tillvaron, ny musik, ny konst, nytt allt. 
Nytt syre. 
Visst, jag har gått från depp till pepp men jag behöver stimulans. 
Jag blir vansinnigt ocharmig av att vara uttråkad. 

Känner mig förundrad också. 
Tänk att jag som är så nyfiken ska behöva hålla mig så länge utan att få veta mer... kan kanske vara en bra övning i tålamod. 




Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits