greta

vi levde tillsammans länge
han sa han ville mig bara väl
hans åsikter förgiftade mitt sinne
sakta krympte min själ
jag blev någon annan
nån jag inte kände igen
snurrande i en cirkel av hat å brus
hörde jag dig inte min vän

ibland e de svårt att höra
även dem som skriker mest
den som viskar i ens öra
e den som lyckas bäst
göra sina åsikter hörda
luras, manipulera
som ett gift i kroppen
man tror man måste ha mera

när han lämnade mig trodde jag
att jag skulle dö direkt
blundande trodde jag att
han visat mig respekt
röster i mitt öra sa att
han e fantastisk han
å aldrig ska du älska
någon annan man

ett år rann förbi
å plötsligt kom en ny röst
den stod ut från bruset
med oväntade ljud till tröst
han rappade om himlen å om
livet som minst å störst
ordlekarna svalkade
beaten släckte min törst

så upptäckte jag en troop
de kom att bli min ventil
de där hiphopsnubbarna
hade ett budskap, en stil
som väckte mig, fick mig att tänka
fick mitt inre bling-bling
att åter börja blänka

jag kan skaka av mig bojorna
som funnits inuti
hans främlingshat gjorde mig
till en själslig krympling
nu så e jag fri

säkert finns de dem
som tycker att
jag hade mig själv att skylla
jag lyssnade inte
var snabb att låta honom fylla
mitt liv me skit
me hat
me renaste lycka
jag älskade honom mycke
märkligt kan man tycka

de säger kärleken e blind
de beror på hur man ser den
kärleken till musiken
oförfalskad, ren
lr kärleken till familjen
de finns ingen större
kärleken till livet öppnar dörren
får mig att älska mig
å hjälpa min nästa
peace, love å puls
mitt nya budskap e de bästa

ur min penna flyter orden
fritt som aldrig förr
ett störtflod som var uppdämd
bakom en dörr på möllan
världen utanför tog fart
snurrade, gick i spinn
till mig hittade den inte in

nu kan jag plötsligt andas
syret spränger i mitt bröst
beaten dunkar med mitt hjärta
oväntade ljud till tröst