It's a new dawn, it's a new day, it's a new life...
Jösses tänker ni, skäms inte människan för att hon kallar sin blogg för blogg?
Här skrivs sporadiskt om ganska ointressanta, kryptiska saker... inte en skandal så långt ögat läser.
Inga paparazzibilder, knappt några bilder alls faktiskt.
Inte ens en rapport från nyår.
Torftigt.
Nå, jag har varit upptagen.
Med att leva livet i rebusform.
Att summera året som gått.
Att inleda det nya året på ett sätt som bara kan beskrivas som underbart.
Har reflekterat en del över året som gått.
Saker som hänt i mitt liv, i våra liv, i världen nära och långt borta.
Jag väljer att släppa det svåra och le åt det fina.
För jag tror att det är ett aktivt val man måste göra, att ta lärdom av sånt som varit svårt men inte älta det.
2008 ställde jag till med skandaler, som jag alltid gör.
Fast jag alltid hävdar att det var nån annans fel.
Men när allt trasslat till sig och nystat upp sig var resultatet fina, fina, nya vänner.
Såna som man vill ska finnas i ens liv jämt.
Inför detta året är jag så fylld av glädje, kärlek och hopp att det känns galet.
Det känns som att en sann vind av förändring blåser.
Visst är det ofattbart grymt och mycket våld i världen på många ställen, det är något som måste få ett slut.
Men jag har en känsla av att förändringar är på väg.
Eller så bara hoppas jag, som den obotliga optimist jag är.
Kanske för att alternativen känns outhärdliga.
Jag vill göra skillnad varje dag.
Göra aktiva val.
Inte bara tänka på mig och mitt.
Utan på allas bästa.
Vill inte vara en del i konsumtionshysterin,
Vill bidra, förändra, höja rösten, sätta ner foten.
Vill aldrig behöva mer prylar än vad som ryms på mina 36 kvadrat.
Det behöver ingen människa.
Inte egentligen.
Min stora sorg i livet lämnar jag också därhän nu.
Inte för att jag tror att allt förändras bara för att almanackan visar nytt år,
utan för att det är dags att acceptera saker som de är.
Kanske finns det anledningar till att livet är såhär.
Kanske finns det en mening med att jag inte kommer att få det där som jag alltid hoppats på.
So be it.
Jag ska ju bli faster istället.
Så får det bli.
Det finns så många att slösa kärlek på.
Jag ser fram emot att uppleva det här året med alla er.
Ofattbart lyckligt lottad med familj och vänner som jag är.
Inte för att allt är rosenrött och vackert, utan för att det är i prövningar som man knyts samman starkare.
Bring it on.
Här skrivs sporadiskt om ganska ointressanta, kryptiska saker... inte en skandal så långt ögat läser.
Inga paparazzibilder, knappt några bilder alls faktiskt.
Inte ens en rapport från nyår.
Torftigt.
Nå, jag har varit upptagen.
Med att leva livet i rebusform.
Att summera året som gått.
Att inleda det nya året på ett sätt som bara kan beskrivas som underbart.
Har reflekterat en del över året som gått.
Saker som hänt i mitt liv, i våra liv, i världen nära och långt borta.
Jag väljer att släppa det svåra och le åt det fina.
För jag tror att det är ett aktivt val man måste göra, att ta lärdom av sånt som varit svårt men inte älta det.
2008 ställde jag till med skandaler, som jag alltid gör.
Fast jag alltid hävdar att det var nån annans fel.
Men när allt trasslat till sig och nystat upp sig var resultatet fina, fina, nya vänner.
Såna som man vill ska finnas i ens liv jämt.
Inför detta året är jag så fylld av glädje, kärlek och hopp att det känns galet.
Det känns som att en sann vind av förändring blåser.
Visst är det ofattbart grymt och mycket våld i världen på många ställen, det är något som måste få ett slut.
Men jag har en känsla av att förändringar är på väg.
Eller så bara hoppas jag, som den obotliga optimist jag är.
Kanske för att alternativen känns outhärdliga.
Jag vill göra skillnad varje dag.
Göra aktiva val.
Inte bara tänka på mig och mitt.
Utan på allas bästa.
Vill inte vara en del i konsumtionshysterin,
Vill bidra, förändra, höja rösten, sätta ner foten.
Vill aldrig behöva mer prylar än vad som ryms på mina 36 kvadrat.
Det behöver ingen människa.
Inte egentligen.
Min stora sorg i livet lämnar jag också därhän nu.
Inte för att jag tror att allt förändras bara för att almanackan visar nytt år,
utan för att det är dags att acceptera saker som de är.
Kanske finns det anledningar till att livet är såhär.
Kanske finns det en mening med att jag inte kommer att få det där som jag alltid hoppats på.
So be it.
Jag ska ju bli faster istället.
Så får det bli.
Det finns så många att slösa kärlek på.
Jag ser fram emot att uppleva det här året med alla er.
Ofattbart lyckligt lottad med familj och vänner som jag är.
Inte för att allt är rosenrött och vackert, utan för att det är i prövningar som man knyts samman starkare.
Bring it on.
I väntans tider?
Alla de här tidssparande apparaterna vi använder oss av
jag har länge funderat på vad den tiden vi sparar egentligen ska användas till
nu vet jag
till att sitta i telefonkö
vart man än ska ringa så är det samma visa
har precis väntat i tre omgångar på att få prata med en läkare på vårdcentralen
bara för att få beskedet att den nässpray jag behöver för att få min förkylning att läka ut numera är receptfri
Well thanks for nothing
jag har länge funderat på vad den tiden vi sparar egentligen ska användas till
nu vet jag
till att sitta i telefonkö
vart man än ska ringa så är det samma visa
har precis väntat i tre omgångar på att få prata med en läkare på vårdcentralen
bara för att få beskedet att den nässpray jag behöver för att få min förkylning att läka ut numera är receptfri
Well thanks for nothing
Look busy....?
06.21
en tid när jag inte är vid medvetande alls
om jag inte varit uppe tills dess förstås
då vaknade jag av att mitt husspöke skakade min säng
vilket jag tyckte var totalt oförskämt
bestämde mig genast för att jag drömt
och däckade av igen
det visade sig såklart vara en jordbävning
4.7
värsta i Skåne på 100 år
och nu tar alla Jesus-freaks tillfället i akt att säga att han är på väg
för det står i bibeln att hans ankomst ska förebådas av jordbävningar
kan någon förklara för mig
hur han kan vara med oss alla, i alla våra dagar
i ena andetaget
och i nästa säger man att nu, nu är han på väg
organiserad religion
vilken förbannad bullshit
jag håller med Jowan
"det är alltid nån religiös mumbo jumbo när det händer något"
kunde inte sagt det bättre själv
en tid när jag inte är vid medvetande alls
om jag inte varit uppe tills dess förstås
då vaknade jag av att mitt husspöke skakade min säng
vilket jag tyckte var totalt oförskämt
bestämde mig genast för att jag drömt
och däckade av igen
det visade sig såklart vara en jordbävning
4.7
värsta i Skåne på 100 år
och nu tar alla Jesus-freaks tillfället i akt att säga att han är på väg
för det står i bibeln att hans ankomst ska förebådas av jordbävningar
kan någon förklara för mig
hur han kan vara med oss alla, i alla våra dagar
i ena andetaget
och i nästa säger man att nu, nu är han på väg
organiserad religion
vilken förbannad bullshit
jag håller med Jowan
"det är alltid nån religiös mumbo jumbo när det händer något"
kunde inte sagt det bättre själv
Sista stressen.
Står inför ännu en vecka med noll luckor i schemat.
Det stör mig.
Särskilt som jag inte hinner med de som jag vill hinna med.
Men det är en enda liten vecka, sen är jag arbetslös och julledig från skolan.
Inget mer Wallmans Malmö, jag sörjer det redan.
Det har varit år fyllda av galna upptåg, stress och goda vänner.
Helt enkelt underbara människor.
Så på så sätt gör det mig inget att jobba trots att jag egentligen inte har tid.
Borde tentaplugga istället men det finns omtentor om det skulle skita sig.
Annars snurrar tankarna i skallen i 190 i vanlig ordning.
Ska sakta ner i jul, vara ledig.
Gå ner i varv och tempo.
Meditera, mysa.
Underbart.
Det stör mig.
Särskilt som jag inte hinner med de som jag vill hinna med.
Men det är en enda liten vecka, sen är jag arbetslös och julledig från skolan.
Inget mer Wallmans Malmö, jag sörjer det redan.
Det har varit år fyllda av galna upptåg, stress och goda vänner.
Helt enkelt underbara människor.
Så på så sätt gör det mig inget att jobba trots att jag egentligen inte har tid.
Borde tentaplugga istället men det finns omtentor om det skulle skita sig.
Annars snurrar tankarna i skallen i 190 i vanlig ordning.
Ska sakta ner i jul, vara ledig.
Gå ner i varv och tempo.
Meditera, mysa.
Underbart.
Busy bee.
doobiedidoo, de en doobiedidoo, jag menar doobidobidobidobidido.
Julstämning...
Somnade i soffan vid elva igår och vaknade oförskämt pigg och projektig (hehe, älskar såna ord) vid tio.
Det goda humöret är tillbaka som om det aldrig varit borta.
Kanske var det bara på solsemester en stund, man kan inte så noga veta.
I vilket fall så har jag fixat och donat lite inför de kommande dagarnas hets i form av plugg och jobb.
Måndag till torsdag inrutat schema nästan varje sekund.
Ja, jag vet att jag tagit det på mig men lite kan man ju få gnälla.
Jag jobbar bäst under lite press så jag ser fram emot en bra vecka.
Och julfest med fina vänner på lördag!
Vegetariskt julbord i knytkalasform.
Längtar redan...
Det händer saker av väldigt förvånande karaktär mest hela tiden.
Förundras ständigt över människor.
Hur blind jag kan vara, missar massa saker som händer människor i min närhet.
Inte bra.
Måste verkligen jobba på att vara mer lyhörd.
Det som däremot är bra är när man blir alldeles förundrad över hur fina vissa människor är.
När man minst väntat sig det.
Det är vackert...
081204
Japp
för bara det där leendet
för bara den minen
den glädjen
magkänsla
ni vet hur det går
älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst
febriga funderingar
Funderar över om folk förtjänar det de får
eller om de får det de förtjänar?
Känns som att vi är tillbaka på ruta ett
som om inget hänt
och frågar man dig har inget hänt heller
men frågar man mig vet jag ju att det inte är sant
fastän jag inte tänker visa att jag vet
så frågan som ställdes i helgen har snurrat i huvudet på mig
förtjänar han det?
förtjänar han det?
förtjänar han det?
allt är relativt
och känslor kan man inte råda över
febrig
39 graders feber
bultande huvudvärk
ont i hela kroppen
jag som blivit vaccinerad mot influensa och allt...
puh
081125
de enda spel jag spelar
är brädspel och möjligen tv-spel
spel människor emellan tål jag inte
saker som piggar upp
http://ElStino.bilddagboken.se/p/show.html?id=31491900&directlink=1
081118
Ingen bra dag
punka på cykeln igen
men ingen ork att gå ut i regnet och lämna in den
konstigt, jag tillbringar så mycket tid med att lyssna och peppa
men när jag själv mår dåligt så kan jag inte förmå mig att lyfta luren
istället stänger jag dörren
drar för gardinerna
och väntar
hålögd
trött
tråkig
opepp
tvivel
det enda positiva idag är att det regnar
det är skönt
Midweek break
är vad jag behöver
efter två ofrivilligt sömnlösa nätter
och två dagars projektande
med ett trasigt däck på en husbuss
även om husbussens ägare är ovanligt trevligt sällskap
yogan gick förvånansvärt bra
med tanke på lite sömn
känner mig i balans
klätterskor har jag lyckats låna
pepp!
nästa vecka... då!
men jag behöver en andningspaus
och en eftertanke i vänners sällskap
så vill ni mig något hittar ni mig bakom ett stort glas rött
på en vardagsrumslik krog
nära dig
On a monday morning sidewalk...
Ny delkurs idag
Företagsekonomi och miljöledning
Yogalängtan
segheten sitter i efter hejdlös helg
glädjen likaså
Yes we can...
Min enda kommentar till det amerikanska valet:
gött mos Obama!
Okej, inte den enda kommentaren... det var sannerligen på tiden att det där landet i väster tar ett steg på den långa vägen som innebär att man ser människor som människor, inte som färg på huden utanpå.
höstvisa
http://www.biarne.nu/hostvisa.html
Söndagsvemod
Såhär en söndagseftermiddag vid fem
när det börjar bli mörkt
och telefonen är alldeles tyst
är det inte utan att jag känner mig lite vemodig
Som en liten, liten suck i själen
fastän jag egentligen har det fint
fastän jag är oerhört bortskämd med kärlek
från alla håll och kanter
känner jag mig lite kantstött
calling all skeletons
En kommentar till saker som pågått på senare tid
I thought we were friends, I guess it just depends who you ask
These feelings tend to leave me with a hole in my chest
A hole in my chest
Now the time has come I just wish I could erase
All the damage done to your name and your keepsakes
It's only just begun, it's been fun, we were blind, deaf and dumb
There's a party in my closet calling all skeletons
All Skeletons.....Calling All
Where did you go as the lights went black?
Look whats become of me
I've grown to love your disappearing acts,
Do one more pretty please
Now the time has come I just wish I could erase
All the damage done, all this pain, all this heartache
It's only just begun, it's been fun, we were fucked up and numb
There's a killer on the corner and he's looking for love
He's....Looking for love
Yeah he's looking for (you my love)
Where did you go as the lights went black?
Look whats become of me
I've grown to love your disappearing acts,
Do one more pretty please
And to tell you the truth I lost my faith in you
(You gotta stop sneaking off on me)
And these unspoken lies appear at the worst times
(You gotta stop sneaking off on me)
They're hiding just behind your eyes"
jag låter Alkaline Trio tala för mig:
"Here it is again yet it stings like the first time
Seems it never ends, Double nickels on your dimeI thought we were friends, I guess it just depends who you ask
These feelings tend to leave me with a hole in my chest
A hole in my chest
Now the time has come I just wish I could erase
All the damage done to your name and your keepsakes
It's only just begun, it's been fun, we were blind, deaf and dumb
There's a party in my closet calling all skeletons
All Skeletons.....Calling All
Where did you go as the lights went black?
Look whats become of me
I've grown to love your disappearing acts,
Do one more pretty please
Now the time has come I just wish I could erase
All the damage done, all this pain, all this heartache
It's only just begun, it's been fun, we were fucked up and numb
There's a killer on the corner and he's looking for love
He's....Looking for love
Yeah he's looking for (you my love)
Where did you go as the lights went black?
Look whats become of me
I've grown to love your disappearing acts,
Do one more pretty please
And to tell you the truth I lost my faith in you
(You gotta stop sneaking off on me)
And these unspoken lies appear at the worst times
(You gotta stop sneaking off on me)
They're hiding just behind your eyes"
Tungt, riktigt tungt.
Medicinen mot överaktiv, sockerchockad, kaffetankad tentapluggshjärna heter Gojira.
Men om du inte gillar svintung metal så låt bli att lyssna.
Jag tänker blåsa rent hjärnan, lite grann som rebooth.
Jajamen.
En värld. Vi bor alla i den.
Idag har jag varit på Doclounge, för första gången på länge.
Känns inte roligt att behöva välja bort något som ligger mig så varmt om hjärtat men jag har inget val.
Nåja, idag var jag där i alla fall, bar soffor och kånkade stolar.
Fick se filmer som väckte mina tankar, mina känslor och mitt engagemang till nytt liv efter de senaste dagarnas vacuum.
Kerstin Überlacker och Michael Cavanaughs film "The leftovers", helt enkelt underbart bra.
Om människor som väljer att protestera mot överkonsumtion på sitt eget sätt.
Genom "dumpster diving", de äter det som stormarknaderna kastar bort.
Filmen utspelar sig i Australien men jag vet att det sker världen över.
Så även här.
Jag vet att exempelvis Espresso House kastar allt de har i sina montrar vid dagens slut.
Jag vet att vi gjorde det på Barista, som vill föregå med så "gott" exempel.
Vi som arbetade där fick inte ens ta med färdiggjorda mackor hem, de skulle slängas.
Ett vansinnigt slöseri.
Hur tänker vi människor egentligen?
Tänker vi?
Jag ställer mig samma frågor om och om igen.
Söker ständigt efter svar i den malström av information som flödar över mig varje dag.
Den hotar att dränka mig men jag har skaffat både flytväst och simkunnande.
Den andra filmen var ett work in progress.
För er som kanske inte vet vad det innebär är det en film som inte är klar men som man ändå vill flagga för.
I detta fallet Fredrik Gerttens "Bananas" (tror jag att den ska heta)
Den handlar om bananodling i Nicaragua.
Som Fredrik sa så är bananer något av det första som våra barn äter och något av det sista våra gamla får i sig.
Alltså borde denna filmen engagera oss alla.
De som ser till att vi får våra bananer dör och blir sterila av giftet som används när de odlas.
Är det ett pris DU är villig att betala för att äta banan?
Jag vill inte det.
Det är dags att sluta blunda för verkligheten, så som den ser ut.
Har man rättigheter har man också skyldigheter.
Vi har tid, vi har råd, vi kan inte låtsas längre.
Nu vet jag varför jag sitter här och bankar in diagram i skallen varje kväll.
Varför jag tragglar mig igenom sånt som jag tycker är svårt och emellanåt nästan omöjligt.
Jag tror att en bättre värld är möjlig och jag tänker inte rätta mig i radhusledet och blunda.
ALDRIG.
Miljövetenskap är där jag tänker ta mitt avstamp.
Jag gör små val varje dag, övertygad om att även många bäckar små kan göra en ren å.
Vad tänker DU göra?
